ullaulla

Jag var så jävla excited hela konserten (kanske fem låtar?) att jag helt glömde bort att ta bilder! Jag stod liksom lite snett bakom, men såg hur bra som helst, kunde ha klappat Nikolai på axeln och Olaf satt vänd mot mig nästan hela tiden!
Som jag skrivit förut, det är nåt med trummisar alltså, nåt fysiskt, jävligt sexigt och ... bra takt liksom!
.
Efter kanske två låtar kom det fram ett par svarta småtjejer, kanske fem år, och ställde sig bredvid mig. Jag petade in dom mellan mig själv och en högtalare så dom skulle se bättre, så himla söta! Sen stod dom och log mot mig hela tiden och klappade händerna oavbrutet.
.

Så galet nöjd! Se på det här!
Lite kö till signeringen, när jag väl kom fram stod jag och läste texter.
"Hej!" sa Öystein.
"Oj, hej.... Den är ett mästerverk!" sa jag och nickade mot skivan.
"Åh, tusen tack! Vad heter du?"
"Ehh... Ulrika heter jag."
"Ok.. Ulrika..... Med a?"
"Haha, ja med a."
.
Det här har varit en fantastisk dag!