ullaulla

Svenska knugen (som Karin på mitt jobb alltid säger) också. Men kungen är inte lika viktig som Linus!

25 idag då, tomten. Crazy bananas. Jag kommer ihåg hans sex årskalas som om det vore igår, till och med vad jag hade på mig... en vit klänning med röda prickar. (Det där med att klä upp sig har alltid varit min grej!) Nästa år är det 20 år sen!! TJUGO ÅR!

GRATTIS till Linus, kungen, och min andra Johanna som fyller 24 idag!

Först pratade jag och J med hennes mamma, pappa och syster Frida. Den sistnämnda hade bakat världens godaste påskkaka, (chokladkaka med glasyr som bestod av vit choklad, grädde och saffran) som hon skickat med J tillbaka till Oslo. Så att Nettan och jag skulle få smaka.
Hon är verkligen hur söt som helst, Frida! Och kakan var gudomlig!



... och så pratade jag precis med Hana! Bästa Hana, som hade köpt fyra orkidéer till sin nya lägenhet och undrade hur hon skulle sköta dom.
Tiden går alldeles för fort när man pratar med Hana!

Nu ska jag sova, helt slut.

Vaknade ganska skapligt hemma hos Jess och gick ut i solen. Carro kom också.

Efter lite allmänt stekande och spring med Kitty, fick vi för oss att ta Carros cab och åka och köpa glass. Var då?
Vi hamnade i Valla, för vi tänkte spana på lite djur samtidigt. Inte en kyckling sålångt ögat nådde! Inte ett djur.
Och dom hade bara Sia-glass, så vi åkte vidare till Braskensbro.


Tillbaka på Gustav Adolfsgatan började vi grilla!


Det blev smarrigt!


Rätt vad det var var Kitty nere med nosen i Carros vattenglas, haha!


... och så var vi igång igen!

Charken. Emma kom också! Mycket folk fast det var söndag. KUL!

Jag råkade hamna i Valla på morgonen! Gick hem därifrån i überrosa jacka och vita kilklackar och skrattade åt mig själv.

Träffade min bästa Liz och lunchade. Vad skulle jag göra utan Liza?

Tog tåget till Basthagen, sov en och en halv timme. Tåg tillbaka till Linköping, för övrigt samma konduktör, jag måste ha sett ganska sliten ut, haha!

Pizza och Hells kitchen hemma hos Karla på kvällen. Premiärsov i hennes nya bed, som har helt gudomlig!


Världens bästa vecka har jag haft!

Efter påskmarknaden i lördags åkte jag till Linkan, traskade till Gustav Adolfsgatan där Jess låg och solade. Kittan kom springade i full kareta!


Bus-Kittan!


När vi skenat omkring en stund och jag kastat pinnar och jagat henne, satt hon i skuggan och hyperventilerade!

Efter diverse tillfixning gick vi till Charken, hookade upp med boysen på vägen. Riktigt kul att se dom! Jag säger det till J när vi är i Oslo: "Jag vill ha ett gäng här... jag saknar att ha ett gäng i Oslo!".


Carro, Mackan och Nicklas.


Nicklas och Danne.


Jess, jag och Johan.

Det var en väldigt lyckad kväll!
Vi fick ett bord därinne sen och satt ner och dansade, fråga mig inte hur det gick till!
Jess beställde fanta rose och fick bara apelsinjuice, haha!
När klockan närmade sig tre stod vi och apade oss på dansgolvet.

Trude och jag ägnade halva dagen åt att bära klätterplantor (tusen sorters klematis, eföy... alltså murgröna, arkitektens tröst, och två olika sorters kiwi-varianter(!) bland annat!

Jag glömde ju såklart ta bild på resultatet, det blev så himla bra!


Här har vi en underbar Prunus. "Hally Jolivette".


Och en massa Magnolia. Blomster på bar kvist är nåt av det finaste som finns, tycker jag.


Ja, se bara! Och väldigt ofta tycker jag även knopparna är finare än blommorna!


Den här versionen av stemor (penséer) kallar dom på mitt jobb för "svenskarna", eftersom den är gul och blå.

Igårkväll efter jobbet följde Trude och jag med hem till Björg för att laga mat och hänga.
Galenskapen började redan på vägen dit.

Först fick vi se två karlar stå och prata och så kramade dom varandra riktigt länge.
"Oooj! Det det var verkligen "Tack för en skikkelig bra dag!" sa Trude.
"Jag tyckte snarare det var: "Tack för skikkelig bra sex!" sa jag.

På Ica yrade vi omkring och gapskrattade mest hela tiden.
"Det känns som att jag jobbar här, för jag har ju fortfarande på mig jobbkläderna!" sa Trude. Så högg hon tag i en flaska läsk, tittade på Björg och mig och sa: "Ja. Vänta lite, jag ska bara fråga Ulrika!"
HAHAHA! Hon säger så till kunderna på jobbet hela tiden.


Trude vägrade för övrigt låta mig och Björg bära nåt vi handlat. Hon packade påsen stoppfull och skulle bara gå så fast påsen sprack på minst tre ställen!

Så berättade hon att samma morgon hade hon gått upp klockan åtta för att spela piano, nåt hon började med kvällen innan.
"När klockan var fem i tio, alltså fem minuter innan jag var tvungen att gå, ställde jag mig med huvudet över badkaret och övervägde att tvätta håret. Men så tänkte jag; fem minuter... jag hinner nog inte!"


Väl hemma hos Björgis, fick jag se nåt coolt. Jag trodde det var typ nån slags ventilation, men så drog jag i den och det var ett skåp!


Vi åt fantastisk kycklingsallad i pitabröd.


Sötaste tjejerna jag vet om. Gör man nåt ont mot dom får man en käftsmäll av mig!


Efterrätt: vaniljglass med jordgubbsås och choklad.


Alltså, Björgs familjs hus är som hämtat ur vilken normal lyxtv-serie som helst! Hur fint var det inte med glasdörrar?!


... och inte för att jag kan nånting om konst, men så himla mycket fina tavlor!

Jag tog trikken från Ljabru kl 23.09, det var evigheter sen jag skrattade så mycket som igårkväll!

Totalt färg- och mönsterkaos på trikken!


J och jag gick till Cafe Sara och käkade. Det rann stearin över halva bordet. Jag åt vegetariskt grillspett som var galet gott!


Vidare till Deli där dom har världens roligaste godis!


Titta bara på Payday! Mmm.

På väg hem gick vi förbi en restaurang. Utanför stod det en tjej och rökte. Hon tittade på mig, så jag hälsade. Och hon hälsade tillbaka.
Så gick vi nästan förbi, men jag var tvungen att stanna och fråga vem fan hon var. Haha! Det var så konstigt för jag kände ju så väl igen henne och hon mig!
Hon gick gymnasiet i Åtvidaberg, men vi har egentligen aldrig pratat med varandra. Så kul. Jättetrevlig var hon ju!

Ibland är J och jag bara så jävla olika. 

Två exempel senaste veckan:

1. När vi åkte Ikeabussen hem satt det en kille lite snett framför oss. När vi gått av bussen sa jag:
"Alltså, den där killen var ju sjukt söt? Vilken klockren stil!"
"Ja! Men bomberjacka?! Så fult!"
"Haha, jackan var ju det bästa!"
Ni vet en riktig 90-tals-bomberjacka! Jag vill ha en!

2. Igårkväll satt vi hemma och yrade i vanlig ordning. Och så bara frågar jag:
"Alltså, hur gammal pojkvän skulle du kunna tänka dig? Var går gränsen liksom?"
"28 tror jag!" svarade J.
"28?! Det är ju ingenting ju!"
"Haha, nej kanske 30 då. Du då?"
"35. Absolut max 40, men då måste det va en riktig jävla 10-poängare på alla sätt ass!"
Haha! Kanske tar tillbaka det där sista. Max 35!

Det kommer bli ett helvete när vi ska flytta, J och jag för vi har extremt olika stil. För övrigt älskar jag henne mest av allt!

Härligt med måndag igen! Ännu härligare är att jag har fri!

Vaknade 08.08 och bestämde mig för att det var slöseri med tid att somna om.

Nu ska jag springa ut till mitt jobb (lite stel efter promenaden igår, höhö), köpa jord och prata lite och sen ta trikken hem.
Jag har aldrig sprungit till jobb, bara hem. Dit är det uppförsbacke hela vägen. Det här blir intressant.

Later!

Diabeteskliniken. Elisabeth Husby som min sjuksköterska heter och jag.
Elisabeth är fullkomligt underbar och driver med mig hela tiden. Det är andra gången jag träffar henne.

Hon vänder upp och ner på allt jag äter (och inte äter), tänker, gör och känner. Hur mycket insulin jag tar (eller inte tar).

Hon trollar min för tillfället väldigt påfrestande hälsosituation till en rolig. Jag vill egentligen grina och bara riva av mig håret och säga att för första gången i mitt liv klarar jag inte av att ta hand om min egen kropp.

Hon pekar lite, förklarar, berättar hur jag ska göra utan att bli för kantig och hård. Hon frågar mig om min uppväxt, frågar saker ingen nånsin frågat mig om. Efter 20 års diabetesbehandling! Jag ljuger (eller undanhåller information är väl egentligen mer rätt) i en fråga, annars bara slänger jag ur mig allt utan att blinka.

Det är som att nån petar i ett köttigt blodigt sår med en lerig pinne. Och på ett annat sätt är det snarare som att hon rengör såret för mig.
Jag ångrar ju såklart redan att jag inte berättade precis allt. Men när det inte bara handlar om mig längre blir det genast mycket tyngre att va ärlig.

Nästa gång får jag nog gå dit utan smink och med ett ännu mer öppet sår.