ullaulla

Vi har tömt det ena drivhuset på jobbet, men så tittade jag in där häromdagen och fick se det här:

Öron! Den här katten kan va den minst sociala i hela världen, men jag har försökt lära känna den sen i somras, då den höll på och hoppade ner våra sommerfuglbusker, för att fånga fjärilar.
Det tog ungefär en månad innan jag fick klappa den första gången, då låg den på ett blött bord och jag började kasta en tennisboll som katten fångade, sen var vi bundisar.


Crazy eyes! Jag kallar den Kattis. Vet inte om det är en hane eller hona, men det kvittar ju.


Den är inte så sur som den ser ut (hela tiden).