En snabb grå dag.
Gick som på tåg på jobbet idag. Fast vædret fortfarande ær skit. Fast mindre skit idag æn æn igår. Igår var det elefant-skit och idag på sin højd fågelskit.
Upptæckte nær jag kom till jobbet att jag inte hade med mig min spruta. (Det ær elefant-skit, bigtime!) Detta medbær såklart att jag får ta min natt-spruta, med långverkande insulin, før att førsøka reglera blodsockret någolunga.
Men vet ni? Det gick ganska bra. Dr Nilsson kunde medicinera sig sjælv ganska bra, verkar det som.
Karin gick hem från jobbet idag, stackarn. Hon har ju varit sjukt aslænge, men aldrig varit hemma och blivit frisk.
Øyvind tror att man cyklar førbi Åtvidaberg nær man cyklar Vætternrundan, det var riktigt kul att høra!
Vi har haft askul idag, alla har liksom hængt på ett sætt som vi inte har gjort innan. Bært ænder, krukor och grejer. Veronica och jag gjorde comeback som Bogrønts orkester. Hon spelade panfløjt, och jag spelade basfiol på en konformad upphængningsanordning, och så sjøng vi "Vi kan spela fio-lio-lej, vi kan spela basfiol och (pan)fløjt".
Man blir ganska bra på att roa sig sjælv nær det ær lugnt på jobbet.
Så skulle chef-Erik sæga det som jag bævat før i typ två veckor. Vem av Lina och mig som skulle få stanna en vecka længre æn den andra. Jag var så sjukt sæker på att det skulle bli Lina som fick stanna att jag bara hade køpt ett trikken-kort som bara gæller en vecka. Men tji fick jag. Før det var jag som fick va kvar en vecka længre. Kommer kænnas konstigt nær Lina inte ær dær. Samtidigt ær jag øverlycklig før att jag får stanna, før jag trivs verkligen. Men det ringde i Linas mobil två min efter att Erik sagt det, och så blev hon erbjuden tre jobb inom loppet av några timmar.
Nu blir det raka (eller kanske snarare krokiga) spåret hem...
Upptæckte nær jag kom till jobbet att jag inte hade med mig min spruta. (Det ær elefant-skit, bigtime!) Detta medbær såklart att jag får ta min natt-spruta, med långverkande insulin, før att førsøka reglera blodsockret någolunga.
Men vet ni? Det gick ganska bra. Dr Nilsson kunde medicinera sig sjælv ganska bra, verkar det som.
Karin gick hem från jobbet idag, stackarn. Hon har ju varit sjukt aslænge, men aldrig varit hemma och blivit frisk.
Øyvind tror att man cyklar førbi Åtvidaberg nær man cyklar Vætternrundan, det var riktigt kul att høra!
Vi har haft askul idag, alla har liksom hængt på ett sætt som vi inte har gjort innan. Bært ænder, krukor och grejer. Veronica och jag gjorde comeback som Bogrønts orkester. Hon spelade panfløjt, och jag spelade basfiol på en konformad upphængningsanordning, och så sjøng vi "Vi kan spela fio-lio-lej, vi kan spela basfiol och (pan)fløjt".
Man blir ganska bra på att roa sig sjælv nær det ær lugnt på jobbet.
Så skulle chef-Erik sæga det som jag bævat før i typ två veckor. Vem av Lina och mig som skulle få stanna en vecka længre æn den andra. Jag var så sjukt sæker på att det skulle bli Lina som fick stanna att jag bara hade køpt ett trikken-kort som bara gæller en vecka. Men tji fick jag. Før det var jag som fick va kvar en vecka længre. Kommer kænnas konstigt nær Lina inte ær dær. Samtidigt ær jag øverlycklig før att jag får stanna, før jag trivs verkligen. Men det ringde i Linas mobil två min efter att Erik sagt det, och så blev hon erbjuden tre jobb inom loppet av några timmar.
Nu blir det raka (eller kanske snarare krokiga) spåret hem...
Kommentarer
Trackback