Söndag igen då!

Var försvann den här dagen?

I lördags jobbade Carro och jag på Store. Mycket kul och extremt mycket folk och rörigt som bara den. Jag blev jätteglad när jag fick se min gamla diabetessköterska Iris. Hade inte sett henne på säkert 12 år.
"Dig känner jag igen!" sa jag. Hon såg oförstående ut. "Du känner kanske inte igen mig?"
Så skrattade jag och då sa hon att hon kände igen mig, haha!

Efter jobbet gick jag hem till Jess där hon och Emma huserade. På väg till Carro gick vi igenom hela stan på jakt efter strumpbyxor till Jessan. Vi hittade inga men Matilda fixade så hon fick ett par sen!
Vidare ner till Carro, där vi pimplade vin och pratade kroppsfixering.
Så ringde Johan till Carro och ville prata med mig.
"Jag ringde dig nyss, men det var nån utländsk gubbe som svarade!" och jag bara what?!

Det visade sig att jag glömt telefonen utanför en kiosk under vår strumpbyx-jakt, haha! Gubben sa att jag kunde hämta den dagen efter. Men han sa till Jessan dagen efter (det var hon som hämtade den idag) att han inte hade kunnat sova på hela natten för det bara ringde i min lur hela tiden, haha! Varför i helvete tog han med sig den hem liksom?! Kunde den inte fått vara kvar i kiosken tills dagen efter? Och grejen är att han svarade varje gång det ringde också, hahaha!

Johan kom till Carro sen med två kompisar.

Vi gick till Strandgatan. Nära från Carro och helt ok ju. Väldigt stor lokal, måste ju gå in hur mycket folk som helst!
Emma och jag stegade vidare till Platens sen.
"Två jävligt starka drinkar tack!" kommer jag ihåg att jag beställde. Emma träffade en klasskompis så vi hängde lite med honom. Eller rättare sagt så fick jag mest prata med hans utländska kompis, så det blev engelska för hela slanten.

Pallade inte att stå i kö så jag gick ut utan min jacka, som Emma skulle ta hand om. Minglade runt lite när jag kom upp.
"Vilka gröna strumpbyxor du har!" sa nån kille till mig.
"Dom är inte gröna, dom är turkosa!" sa jag.
Två killar var det och jag stod och pratade lite med dom. En av dom kände tydligen igen mig väldigt mycket och var hundra procent säker på att vi träffats nån gång.
"Det har vi inte, tro mig!" sa jag. Men han gav sig inte.
"Jag är säker på att vi har hånglat också!!" fortsatte han.
Hahaha, nej det hade vi inte.

Hittade aldrig Emma så jag gick hem utan jacka. Sjukt kallt. Somnade som en gris och märkte inte ens att Emma kom hem nån gång. Idag vaknade jag med nackspärr och fick höra konstiga nyheter.
Jobbade två timmar på Store.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback