ullaulla

Jag har spenderat precis hela kvällen snett över gatan hos min fantastiska granne Anna-Carin!

Vet att jag har skrivit det förut, men för er som missat kommer en snabb förklaring av henne:
AC var barndomskompis och vän med min mamma, hon är tre dagar äldre än min pappa. Hon har alltid funnits i mitt liv och vi har så kul varje gång vi ses och det finns inget jag inte kan berätta för henne.
Hon vet vilka alla jag känner och pratar om är (i princip) och jag vet vilka alla hon pratar om är. Ibland är det skönt att slippa förklara, och det behöver jag inte göra när jag pratar med AC.
Jag var jättemycket hemma hos dom när jag var liten, hängde i ringar på altanen, terroriserade hennes barn (dom är typ 10 år äldre än mig), hjulade i världens nerförsbacke på deras gräsmatta.
Vi har tränat och simmat ihop.

Det är lätt att bli nostalgisk när man pratar med människor man känt länge.
Ikväll berättade hon att dom har börjat sätta över sina gamla dia-bilder till skivor.
AC sa att jag är med på hur många kort som helst. Oj.

Jag fick såklart se kort på barnbarnen, så söta! Växer så det knakar gör dom!

"Du är så lik din mamma. Ni ler precis likadant!" sa hon också.
Jo, folk brukar ju säga det.