10:e februari.
Om min mamma fortfarande hade levt hade hon fyllt 55 år idag.
Jag trodde jag visste vad jag skulle skriva när jag satte mig här nu. Det gör jag inte.
Hur skriver man om nån man gråtit över så många timmar, så många dagar, så många år? Vad skriver man om nån som man inte minns en endaste sak om, men som ändå är en sån stor del av ens liv?
En människa vars öde påverkat mig kanske mest av allt, lika mycket som personer jag älskar som fortfarande lever.
En människa som alla säger att jag är så fruktansvärt lik, men som jag aldrig kommer få se live. Det enda jag får se är foton, det enda jag får höra är det andra berättar om henne för mig.
Min morbror sa en gång att han har en film som jag kan få se om jag vill. Vet inte om jag skulle klara av det faktiskt. Hon skulle bli levande då, inte bara en platt figur på en bild i svartvitt eller färg. Hon skulle ha en röst, rörelsemönster och leva.
Jag tror jag skulle gå i tusen bitar om jag såg den. Samtidigt är det enda jag vill att se den på sätt och vis.
Kan man skriva grattis till nån som inte lever?
Jag skiter i om man inte kan det.
Gratulerar på födelsedagen!