Arg på Håkan!!
Jävla Håkan Hellström! Jag är så förbannat besviken att jag inte vet var jag ska göra av mig.
Johanna frågade mig igår om jag visste vad en låt som går på en reklam nu hette. Efter att jag frågat henne lite saker om den kom hon iaf fram till vilken det var. David Grays "This years love". Helt amazing är den, totalt underbar på alla sätt.
Lyssnade inte så noga på den igår, men idag gjorde jag det... Och då bara... vad i helvete?! Jag älskar och då menar jag älskar verkligen "Det är så jag säger det" med Håkan Hellström, och en vers är typ så sjukt lik David Grays att det är löjligt. Dåligt, fy fan vad illa. Vet att jag hört om det här nånstans innan, men kommer inte ihåg var! Där sjönk han x antal trappsteg för mig.
.
Pratade precis med Jess i telefon, andra gången idag...
(Bara en ganska stor parantes först! Min telefon ringde inatt, runt kl fyra. Trodde det var alarmet, stängde av. Ringde igen, trodde jag hade snoozat, stängde av igen. Tredje gången förstod jag att det ringde och svarade.
"UUUULLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLAAAAAAA!" var det första jag fick höra och så såg jag att det var ett norskt nummer. Carro och Kine. Fulla som aldrig förr. Dom fnissade, skrattade, yrade och sa inget vettigt. Jag bara skrattade åt dom.
Efter typ fem minuter sa Carro: "Men du kanske sov?!". Och ja, det gjorde jag ju, haha. Fick gå och lägga mig igen. Carro ringde när jag var hos Lilian idag också, då var det lite mer sofistikerat!)
.. och så ringer det på dörren. Vem fan är det? tänker jag och går och öppnar med Jessan i örat. Utanför dörrn står ett medelålders par, mannen längst fram med en bibel i högsta hugg. Han börjar med att fråga om vi läser bibeln här i huset.
"Ehh, nej, inte direkt!" svarar jag, för jag började faktiskt läsa den en gång, men så sjukt tråkig, har dock lovat mig själv att jag ska läsa hela innan jag dör, bara för att ha gjort det. Jessan är kvar i telefonen.
Jag har lite svårt för att bli av med sånt där folk, tycker det är lite kul att prata med dom.
Gubben börjar prata om att Gud ska fixa till nåt paradis här på jorden och låter så övertygad att jag nästan börjar skratta men så tänker jag att han lever ju med det där och det är inget att skratta åt.
"Och vem vill inte bo i paradiset?" frågar gubben. "Vill inte du det?"
"Jag tycker att jag bor i paradiset" svarar jag och gubben skrattar åt mig. (Här nån stans hör jag Jess säga: "ULLA!" och sen lägga på.)
Gubben förklarar att kvinnan är hans fru och att dom precis flyttat hit till Åtvid från Norrköping. Han babblar på och jag pratar med dom.
"Är du intresserad av det här?" frågar han och jag svarar att jag kan tycka att det är lite intressant, men inte så att jag på nåt sätt vill ägna mig åt det.
"Är dina föräldrar intresserade? Är dom hemma?" fortsätter han och jag förklarar att jag är ensam hemma, och så tänker jag på pappa i kyrkan, och tro mig, det går verkligen inte ihop särskilt bra! Gubben vill verkligen komma tillbaka och prata med nån vuxen i huset och jag säger att det är sjukt onödigt men att det går väl bra (pappa kommer slå ihjäl mig för det, haha!). Innan dom går säger han:
"Men du verkar ju pigg och glad och härlig iaf!" Haha.
.... skrev det över när jag var hemma på lunch runt kl 14.
Nu har Lilian och jag varit i Mantorp och vänt. Jag blev halvt ihjälskrämd av några äckliga småkryp från Asien som låg och tryckte i ett par stora krukor. Uuääägh!
Vi kikade på skor också, och i en typ glas-outlet. Dom sålde mina Swedish Grace-muggar för 49 spänn. Tyvärr hade Lilian gömt mitt kort under alla blommor och krukor, så jag kunde inte köpa några, haha.
Vi har precis samma humor Lilian och jag, kan skratta så det sprutar tårar....
Avslutar med första verserna av låten jag nämnde högst upp (J's favvo!), den texten passar grymt bra idag!
Johanna frågade mig igår om jag visste vad en låt som går på en reklam nu hette. Efter att jag frågat henne lite saker om den kom hon iaf fram till vilken det var. David Grays "This years love". Helt amazing är den, totalt underbar på alla sätt.
Lyssnade inte så noga på den igår, men idag gjorde jag det... Och då bara... vad i helvete?! Jag älskar och då menar jag älskar verkligen "Det är så jag säger det" med Håkan Hellström, och en vers är typ så sjukt lik David Grays att det är löjligt. Dåligt, fy fan vad illa. Vet att jag hört om det här nånstans innan, men kommer inte ihåg var! Där sjönk han x antal trappsteg för mig.
.
Pratade precis med Jess i telefon, andra gången idag...
(Bara en ganska stor parantes först! Min telefon ringde inatt, runt kl fyra. Trodde det var alarmet, stängde av. Ringde igen, trodde jag hade snoozat, stängde av igen. Tredje gången förstod jag att det ringde och svarade.
"UUUULLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLAAAAAAA!" var det första jag fick höra och så såg jag att det var ett norskt nummer. Carro och Kine. Fulla som aldrig förr. Dom fnissade, skrattade, yrade och sa inget vettigt. Jag bara skrattade åt dom.
Efter typ fem minuter sa Carro: "Men du kanske sov?!". Och ja, det gjorde jag ju, haha. Fick gå och lägga mig igen. Carro ringde när jag var hos Lilian idag också, då var det lite mer sofistikerat!)
.. och så ringer det på dörren. Vem fan är det? tänker jag och går och öppnar med Jessan i örat. Utanför dörrn står ett medelålders par, mannen längst fram med en bibel i högsta hugg. Han börjar med att fråga om vi läser bibeln här i huset.
"Ehh, nej, inte direkt!" svarar jag, för jag började faktiskt läsa den en gång, men så sjukt tråkig, har dock lovat mig själv att jag ska läsa hela innan jag dör, bara för att ha gjort det. Jessan är kvar i telefonen.
Jag har lite svårt för att bli av med sånt där folk, tycker det är lite kul att prata med dom.
Gubben börjar prata om att Gud ska fixa till nåt paradis här på jorden och låter så övertygad att jag nästan börjar skratta men så tänker jag att han lever ju med det där och det är inget att skratta åt.
"Och vem vill inte bo i paradiset?" frågar gubben. "Vill inte du det?"
"Jag tycker att jag bor i paradiset" svarar jag och gubben skrattar åt mig. (Här nån stans hör jag Jess säga: "ULLA!" och sen lägga på.)
Gubben förklarar att kvinnan är hans fru och att dom precis flyttat hit till Åtvid från Norrköping. Han babblar på och jag pratar med dom.
"Är du intresserad av det här?" frågar han och jag svarar att jag kan tycka att det är lite intressant, men inte så att jag på nåt sätt vill ägna mig åt det.
"Är dina föräldrar intresserade? Är dom hemma?" fortsätter han och jag förklarar att jag är ensam hemma, och så tänker jag på pappa i kyrkan, och tro mig, det går verkligen inte ihop särskilt bra! Gubben vill verkligen komma tillbaka och prata med nån vuxen i huset och jag säger att det är sjukt onödigt men att det går väl bra (pappa kommer slå ihjäl mig för det, haha!). Innan dom går säger han:
"Men du verkar ju pigg och glad och härlig iaf!" Haha.
.... skrev det över när jag var hemma på lunch runt kl 14.
Nu har Lilian och jag varit i Mantorp och vänt. Jag blev halvt ihjälskrämd av några äckliga småkryp från Asien som låg och tryckte i ett par stora krukor. Uuääägh!
Vi kikade på skor också, och i en typ glas-outlet. Dom sålde mina Swedish Grace-muggar för 49 spänn. Tyvärr hade Lilian gömt mitt kort under alla blommor och krukor, så jag kunde inte köpa några, haha.
Vi har precis samma humor Lilian och jag, kan skratta så det sprutar tårar....
Avslutar med första verserna av låten jag nämnde högst upp (J's favvo!), den texten passar grymt bra idag!
"This years love had better last
Heaven knows it's high time
And I've been waiting on my own too long
But when you hold me like you do
It feels so right
I start to forget
How my heart gets torn
When that hurt gets thrown
Feeling like you can't go on
Turning circles when time again
It cuts like a knife oh yeah
If you love me got to know for sure
Cos it takes something more this time
Than sweet sweet lies
Before I open up my arms and fall
Losing all control
Every dream inside my soul
And when you kiss me
On that midnight street
Sweep me off my feet
Singing ain't this life so sweet"
Dagens kommentar står min kära far för: "Men! Dom där färgerna passar ju inte ihop!" om min extremt färgglada outfit. Men han vet det, det spelar ingen roll vad han säger iaf, haha!
Sjukt långt och jobbigt inlägg, sorry.
Kommentarer
Trackback