ullaulla

Jag blir så trött på mig själv. Jag är verkligen världens mest oeffektivaste människa.
Just nu sitter jag och äter lax (tusende gången sen jag kom hem?) och lyssnar på Awa Manneh. Awa, det var inte går vill jag mena! Men det är bra, påminner sjukt mycket om en period på Alléskolan.... iaf, jag har så mycket jag borde göra. Boka ticket till Oslo, men så tänkte jag att jag kan göra det imorn med J istället innan vi åker. Jag borde leta jobb, men det är så mycket roligare att låta bli.

Lite effektiv har jag varit sen sist, om jag ska va ärlig.
Hälsat på farmor idag. Vi pratade tamponger och hon berättade att hon hade ihop det med nån norrman (mycket Norge-prat var jag än vänder och vrider mig här hemma) i sin ungdom som jobbade på Norges största tidning och dog när han satt på nån kongress. Det visste farmor för hon hade brevväxlat med norrmannens syster. Farmor sa även att hon tyckte att jag varken är lik mamma eller pappa, vilket verkar lite sjukt. (Kan bero på att hon börjar se dåligt, haha.) Kristoffer var visst lik pappa-släkten, men skrattade som alla på mammas sida. 

Raka spåret från farmor till vårdcentralen. Skulle ta blodprov, HBAC... för diabetesen. Inne på labbet (låter så... djurförsöksäckligt!) satt det en kvinna och började prata med mig direkt.
"Är du hemma nu? Var det i Oslo du var? Har du jobb? Trivs du bra?" Pang! Pang! Pang! Fråga på fråga. Och jag kände mig som den största idioten i stan, för jag kände inte igen människan! Och tro mig, jag är bra på att känna igen folk. Jag kan nästan påstå att om jag pratat med nån en gång så glömmer jag den aldrig. Måste fråga pappa vem det kan ha varit!

Var på kalas i söndags. Träffade mitt tredje kusinbarn för första gången. Alice, precis hur söt som helst! Jag har tre kusinbarn, Alice, Alex och Klara. Så gulliga att inte är klokt. Ett fjärde på väg också, när jag tänker efter...


Hittade ingen bättre bild, men här är iaf Alex med. På bilden (om man börjar på mig och går ett varv):
Jag då. Höhö.
Jocke, kusin.
Alex, mer energisk unge finns inte. Han blir säkert fotbollsproffs, seriöst.
Inger, moster. Som vanligt med filmkameran i högsta hugg. Hon filmar allt!
Elin, min favorit-kusin.
Dea, kusin. Lika rolig som han är lång.. och han är låååång!

Hoppas verkligen jag hinner träffa Karla ikväll. Hon skulle ringa. Åker till stan imorn tidigt och träffar Liza innan J och jag sätter oss på tåget. Känns sådär, om jag ska va ärlig. Nu blir så jag sådär pipplig som jag aldrig är. Men just nu skulle jag hellre va hemma. Satt på kyrkogården igårkväll mellan kvart över tio och halv tolv. Kände mig så sjukt tom, kall och trasig. Orkar inte tänka nu, det får bli som det blir. Och det kommer bli bra, jag vet ju det, fattar inte varför det blev såhär nu, jag brukar ju palla. Jag tror egentligen inte att det är det att jag är borta hemifrån som är grejen, det är detaljerna som spökar för mig igen...

Nu ringde Karla! Hon bjöd mig in mig på nån typ av pasta hos sin mor och far. Ska bli trevligt! Jag lovade att ta på mig min balklänning!

Puss!