ullaulla

Det slog mig... Tog studenten för 2 år och tre dagar sen idag. Hur sjukt är inte det?
Började rota bland bilderna från den dagen, ont i magen på hög nivå. Så kul vi hade! Min fantastiskt underbara klass! En så galen och rolig dag, hela sista terminen var som ett kalas-party. Minnena hopar sig:

- Mösspåtagningen, måndagen i studentveckan. Massor gula och blå ballonger fulla med helium. Rektorn höll tal på sin fransk-svenska, ingen varken hörde eller förstod vad karln sa. Nån hade hällt tvättmedel i fontänerna och HP3 skulle som vanligt göra nåt kul. Med Ruben i spetsen sjöng vi "Tänd ett ljus" (den sjöng vi iofs hela trean, vår svensk-lärare blev galen på oss) i mikrofonen när rektorn var klar, sen åkte vi runt i party-bussen, stannade utanför systemet och drog en repa där inne.

- Oavbrutet party i en vecka. Hela skolan var ute, eller inne på Paparazzi.. Så glada, så upprympa, så fria. Kommer ihåg när jag och ett par brudar i klassen låg på gatan utanför Centralskolan mitt i natten, inget kändes omöjligt då. Ljusa kvällar, ljusa nätter & dagar. Det sociala, gemenskapen. När Svahn var borta en morgon när vi skulle spela kubb med Religion-Vivi, och nån hittade honom på en bänk utanför Oasen. Hade hade tappat bort studentmössan också. Promenaderna hem till Basthagen på morgonkvisten, tillsammans med alla som bodde här då.

- Och balen! Hur jag höl tal inför 500 pers, pratade med balträninarn när dom andra dansade, och vilken fest på kvällen. Hur vi åkte till parken i balklänningar. Victor och Rubens tal som fortfarande är det vackraste jag hört i hela mitt liv.

- Själva studentdagen såklart. Full rulle från början till slut. Champagne-frukost, betyg, marsch, utspring. Självklart öppnade sig himlen kl 13.55, 5 min innan vi skulle springa ut. Det vräkte ner. Jag hade lammullströja på mig, haha, inte att rekommendera! Höll på att bli halshuggen av alla blommor, gosedjur och champagne-flaskor jag hade runt halsen.
Vår studentsång som jag, Carro, Victor och Ruben skrev typ en kvart innan utspringet. "Här kommer HP3 nerför trappen, här kommer HP3 hela natten... "osv.
- På middagen när folk håller tal till höger och vänster. Golfgrabbarna står och gråter i en ring, det var så fint, känslosamt och samtidigt hur jobbigt som helst.

Tomheten dagen efter. Som att gå in i en vägg. Satt och bölade hela dagen på balkongen hemma.

Allt detta kom jag att tänka på idag för Emma och jag var nere en sväng på Facetten. Jag blir alltid så lycklig när jag kommer dit, har haft det så bra där. Alla lärarna kommer fram och pratar och ska kramas och man vet vem alla är. Mentor-Lasse som skrek över hela bibblan: "Ser du inte hur fin jag är i håret!?" bara för att Jessan klipper honom och så undrar han vilka skandaler jag lyckats ställa till med sen sist.
Matte-Maggan som är som en liten myra och alltid blir så glad och undrar vad man gör, säger att man har fina örhängen/skor/kläder eller vad som helst.
Svensk-Annica som fortfarande verkar tro att det ska bli nåt stort av mig, Café-Rosita som vet allt om alla, Expedition-damerna som hjälper till med allt...
Så många fina minnen jag har ifrån den skolan, de tre åren som blev så underbara. '

Alla kort jag tog själv på studenten är borta av nån konstig anledning, men här kommer några som storebror fixade:

      
 Var tydligen mer fotogenisk när jag var yngre, haha.

      
Folk.

           
 HP3 på balkongen.

 
Löjligt mycket blommor!


HP3 i fönstret till vänster och det i mitten. Kommer ihåg det så väl när vi stod där, vi skrek
oavbrutet och havet med folk neranför. Ett once-in-a-lifetime-moment. Själv är jag längst fram
 i mitten i det mittersta fönstret.

    
Min brors present, han är väldigt kreativ, haha. Det var en klockren klocka i den.

 
Slutet.

        
Moi.

 
Gladast i stan, pappa & Kristoffer. Zora kom med på ett hörn också.

(Skrev det här över typ i förrgår men hann aldrig publicera det...)

Numera är även Karla klar med skolan. Var så stolt att jag höll på att spricka när hon sprang ut. Emma, J och jag stod på första parkett och sprang fram och skrek och körde gruppkram i 5 min.
Nästa år är det Fridas tur, och Elins! Tänker jag inte missa för nåt i världen...

Idag har jag varit i stan och hängt med Liza och Anna (och ett tag var även Lizas mamma med). Vi satt och hängde i Domkyrkoparken och uppdaterade. Bland annat pratade vi om en sak som Liza och jag diskuterat tidigare: nämligen följande... om man fick välja en kändisman som man tycker liksom representerar ens stil och smak. Ideal-mannen eller hur vi nu ska uttrycka det. Sist vi pratade vi om det sa jag Justin Timberlake, men det kändes inte riktigt rätt till 100 %, haha. Så nu har jag kommit på en ny. Tomas Andersson Wij. Snygg så det står härliga till. Jävligt begåvad. Fin röst. Coolare stil får man leta en evighet efter. Och skägg är ju som jag kanske sagt tidigare (?) det snyggaste och manligaste som finns. Här kommer en bild på karln om ni inte vet hur han ser ut:



Liza hade också nån ny på listan, men jag har redan glömt vem det var... Börjar nog bli senil. 20 och dement! 

Och vet ni?! Min flickor är på Mallis. Jessan, Carro, Kine och Jacky, bland andra. Så avundsjuk att jag knappt vet vart jag ska ta vägen! Kan man gå till Mallorca? Det känns nästan som att det vore värt att försöka nu... Lovade Jacky att jag ska köpa en trisslott, och vinner jag blir det första bästa plan ner till ön. Håll tummarna!

Snart kommer nog mitt hus bli invaderat av smått överbefriskade medelålders. Pappa & gänget är på golfresturangen och firar Gerda i efterskott. Dom tyckte att jag skulle följa med, men jag stannade hemma och åt lax istället, haha.

Planerna inför morgondagen: kalas hos min kusin, blir nog mycket trevligt, det är jag säker på. Sen kanske jag följer med Anna-Carin (granne) ner till hennes dotter och kollar på barnbarnen. Kolla om det kanske ligger nåt härligt jobb och väntar på mig i Oslo.

So long - flaggstång!