T-KÄRLEK!

Hur ofta får man rolig post egentligen?! Brev, kort... vadsomhelst som inte är räkningar eller ångestframkallande tandläkarbesökstider.

Jag fick det idag.

.

Har jobbat och jobbat och jobbat.
Var ute i onsdags och vilken jävla kväll det blev!
Jess och jag + obegränsat med körsbärsdrinkar + bra musik + en några söta pojkar = good stuff...
= en riktig elak baksmälla dagen efter.

Idag har det pissat ner hela dagen. Regn alltså. Började jobba kl 7, insåg alldeles för sent att jag glömt mitt insulin hos Jessan och antagligen glömde jag även mitt förstånd för jag vet inte vad jag har hållit på med idag.
Gun och jag blev bjudna på glögg hos en tant, eller mest av hennes man som fyllde 76 år idag. Första glöggen i år, tror jag.
På lunchen (30 min) lånade jag en cykel och cyklade först till Jessans jobb, sen till Hemköp och sen hem till Jessan och panikåt, letade efter insulinet och stressade halvt ihjäl mig. Olivia ringde och frågade var jag var, och kom tillbaka typ en kvart för sent. Jag hatar att va sen, det känns så tråkigt och oansvarigt och som att man inte respekterar andras tid. Så: aldrig mer.

När jag kom hem, hem, hemma i Åtvid alltså, fick jag se ett kort på köksbordet. Ganska stort, rektangulärt. Ett gammaldags, en tjej som ramlat när hon åker skidor på framsidan, och världens sötaste hund har hon också. Jag vände på det lite misstänksam... och får läsa det gulligaste jag läst på år.
Från Liza.
Så många fina ord på en sån liten plats, så mycket kärlek på liten yta.
Fy fan, jag hatar Umeå. KOM HEM!

För övrigt var det även mitt absolut första brev som var adresserat till "Ulla Nilsson", haha.
Tack så hjärtligt, jag blev överlycklig och grinade samtidigt, det är så det ska vara.

Nu blir det idol hos Emma-vän. J kommer också sen, och kanske Jessan?! Eller är det att hoppas på för mycket? Haha. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback