And my heart would forget it's made of glass.
Stämningen i den här låten beskriver min känsla så otroligt fint idag.
Freeze.
Jag kan försöka beskriva den lite på ytan, men det blir så löjligt.
Vi kan säga såhär, jag är alltid den positiva och glada på mitt jobb. Karin är världens härligaste, men mycket mer cynisk och lite.... bitter på ett kul sätt.
Igår märkte jag på henne att hon var så överdrivet positiv hela tiden, skrek "HEJ ULRIKA!" varje gång hon såg mig, liksom försökte bära mitt vissna humör.
När folk kastar glas och kaffekoppar på varandra på inne på en sushirestaurang, vad fan gör man då liksom? Hur rädd blir man? När man knappt kan andas när nån ser en i ögonen.
Freeze.
Kommentarer
Trackback