Två kusiner med studentmössor!


Mina fina kusiner, Sofia och Staffan.

Emmie, Alice, Elin och jag. (Äppleträdet bakom har vi levt rövare i större delen av vår barndom, Elin och moi.)

Min faster kramade mig i fredags, spände ögonen i mig (på ett bra sätt) och frågade: "Kommer du ihåg hur det kändes?".
Studenten, oh yes, klart jag gör. Är det tusen år sen eller bara tre? Hur länge sen det än är... glömmer aldrig det där, euforin, glädjen över livet som precis skulle starta på "riktigt" och sorgen över ett annat som sparkade en i arslet och sa: inga mer håltimmar, inga dåliga ursäkter som "Pappa körde över min skåpsnyckel med gräsklipparn!" när man inte hade med sig böckerna till lektionen.

.
Helgen har spenderats i LKPG i ständigt onyktert tillstånd, på Platens och BK.
Jag har inget batteri i mobilen, och laddaren skulle lika gärna kunna vara i Dubai som nånstans i min resväska.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback