Dummar man sig med kids får man en ballong i huvet!
Hade en vældigt trevlig dag igår, måste jag sæga!
Traskade runt på stan ett tag ensam på førmiddan, sen træffade jag Emma och Tim och vi gick lite till, och kollade efter solbriller & diverse annat.
Så skulle vi kæka, det var helt sjukt varmt (som att gå runt i en plåtdrækt med 30 tusen påslagna hårfønar i) och frågan var såklart: vart skulle vi æta? Vi gick typ øver hela Aker brygge och flåsade. Till slut hamnade vi på T.G.I Friday's och så tænkte jag att jag skulle æta lax, eftersom jag inte ætit det på aslænge. Laxen var slut. Så det fick bli pasta. Gott var det!
Tim blev avundsjuk på alla kids som fick ballonger nær dom ætit. Vid bordet bredvid oss satt det tre så killar, kanske fem år gamla eller nåt. Den ena gick och stællde sig bredvid Emma, som såklart inte kunde låta bli att peta till ballongen. Ungen blev ju såklart tjurig, och børjar dunka ballongen i Emmas huvud ett antal gånger. Så skrattar han, och han har inga tænder i øverkæken. "Snygga framtænder" sæger Emma och sen skrattade vi så vi græt.
På kvællen gick André och jag på barrunda. Mycket trevligt, vi hann med x antal barer, kommer inte ihåg nu hur många. Vi fick inte dricka samma drink två gånger, fick se två olika dj's på två olika stællen som var lite... eh.. speciella. Sen skulle vi gå førbi och hælsa på Emma och Tim, men vi kom tydligen vid ett ganska dåligt valt tillfælle, så då træffade vi två fulla killar neranfør på gatan, som visade sig vara Emma och Lindas grannar. Den ena av dom hade den værsta fyllehickan jag hørt i hela mitt liv!
Nær jag var på væg hem kom den en skum tjomme springande efter mig. Stort svart hår, pratade engelska och sa att han tyckte jag såg "openminded" ut. Jag pratade lite med honom, så skulle jag gå upp och sova, men då ville han att jag skulle stanna och då tænkte jag: nu dør jag. Han børjade prata om att jag skulle følja mitt hjærta, och inte gå ute ensam och så kom hans ænnu skummare kompis och jag børjade spana efter førsta bæsta pinne eller nåt att slå dom i huvudet med. Men så sa jag bara att jag var tvungen att gå och så sa han hejdå, och jag kom levande hem.